Ny bil

Så då hittade vi till slut en bil som var värd att köpa. Blev en Volvo v50. Stort bagageutrymme så Wille får plats ordentligt. Viktigt det där. När vi körde från bilhandlaren la sig Wille ner och var knäpptyst så för en stund trodde jag att jag glömt honom. Var tvungen att kika in när vi stannade för att tanka och han låg så fint och sov. 

Det där med att tanka en ny bil. Fick leta i instruktionerna över hur man får upp tanklocket. Det här är en av de tråkiga sakerna med ny bil. Att behöva lära sig vart allt sitter. Vilka knappar som går till vart och ställa in radion ordentligt. Annars får jag lyssna på vinyl hela tiden. 

Jag är nöjd över bilen. Det var på tiden att jag bytte och fick bort Wille från baksätet. För hans egen skull men även för tyget på sätena. Ska leta efter en bra bur att ha bak så han åker ännu mer bekvämt. 

 

Vilken sjuk känsla

IMG_0217

Har gjort de sista ändringarna och lagt priser och pratat med förlaget jag ger ut min bok hos. Nu är det klart. Arbetet, planeringen och strategierna för hur jag ska få boken klar. Hur den ska utformas och vart jag ska sälja den. Finns så klart en hel del andra saker att ta ställning till men jag får ta det som det kommer. Nu är det i alla fall bestämt att boken. Min bok. Ska finnas ute i handeln i nästa vecka. Jag skriver ett inlägg och länkar till alla som är intresserade när jag vet vart ni kan hitta den.

Vilken resa. Vilket jobb. Vilken glädje.

 

Vissel

Vi fortsätter att träna på inkallning och stanna med visselpipa. Tar med pipan när vi går ut och tränar intensivt ett par gånger. Inkallningen är lättare än stanna men vi gör framsteg. När jag blåser stanna så vill Wille gå fram mot mig och sätta sig ner. Inte sätta sig där han är. Men ibland går det och då får han en hel drös beröm och vi slutar sedan. 

Det går lite långsamt och det är fortfarande så att han tänker till men man ser framstegen. När jag tränar så här börjar Wille alltid gå bredvid mig på vänster sida. Tror att han tänker: lika bra att hålla sig nära matte så gör jag säkert rätt. Söta lilla hund. Så jag får uppmuntra honom till att fortsätta gå runt och nosa och leka så vi kan träna inkallning och stanna. 

 

Vad är bäst för alla?

Jag har inte berättat att jag numera testar att äta plantbaserad mat samt utan vetemjöl, socker och mejeriprodukter på heltid. Det har helt klart gett mig något att fundera över. Var med familjen i söndags och det roliga var att sånt här är inte konstigt för dem utan de äter själva vegetariskt och då jag är lite mer extrem så fick de testa en vaniljsås som var havrebaserad. Ingen höjde ens på ögonbrynen utan testade gärna och tog även flera gånger av pajen som var vetemjölsfri och sötad med lönnsirap. 

Att folk i min närhet är nyfikna på alla mina hälsoupptåg är något jag uppskattar. Det gör det så mycket enklare att man respekterar och försöker lyssna samt även har egna funderingar att komma med så jag lär mig mer.

Kommer jag att avsäga mig allt för alltid? Har svårt att tro det men har märkt att jag vill äta mer/mycket mer av vegetarisk/vegansk kost. Att hitta ett annat sätt att äta där kött och fisk blir lyx istället för vardag. 

Läste en artikel i tidningen Vego om forskning om plantbaserad föda och att det faktiskt är bevisat att man kan få bort en hel del sjukdomar om folk blev mer medvetna istället för att motarbeta hälsotrenden. Om man stannade upp, lyssnade och tog till sig av den forskning som faktiskt finns idag angående vad vi stoppar i oss och vad det gör med våra kroppar. 

Var hos akupunktören i förra veckan och han ville som vanligt se min tunga. Har du ändrat din kost och slutat äta mejeriprodukter? Frågade han utan att jag sagt något. Whf? Min tunga som visat väldigt tydligt genom beläggningar m.m. att kroppen kämpar med gräsallergin såg ut som en tunga ska se ut. Inte perfekt men på god väg. Vilket har med mitt lilla veganexperiment att göra. Jag blir mer och mer medveten och försöker hitta den perfekta balansen för mig och min kropp. Fortsätter att läsa på och lära mig. Fortsätter att testa mig fram. Fortsätter att försöka förbättra min hälsa själv på ett så naturligt sätt som möjligt. Jag kan i alla fall sägs att jag har försökt:)

 

Raka öronen

Det är helt klart inte lätt att vara Cocker spaniel med all den pälsvård det innebär. Jag har köpt en klippmaskin som jag testade igår på Wille. Klippte öronen och halsen så som det ska vara. Tog även lite innanför öronlapparna för att snygga till. Det är en bra maskin som låter lite för mycket och blir varm i handen efter en stund men bra som första maskin om man inte har en massa tusenlappar att lägga ut på en dyr.

Jag behöver en för att träna och kunna använda utan att vara rädd för att ha sönder den. Det var den billigaste jag hittade på marknaden och den gör jobbet bra. Skulle nog inte kunna raka hela Wille med den då den förmodligen skulle bränna honom efter en stund men för de här mindre partierna funkar den.

Kanske inte den snyggaste klippningen men ett bra försök för att vara andra gången jag frisera med maskin. Man tar och jämnar till med effileringssax sedan. Gick en kurs i cocker klippning i juni men har inte tränat sedan dess. Tror att jag behöver frisera W en gång i månaden för att hålla pälsen i någorlunda bra form.

 

Lära hunden stopp för visselpipa

När vi var på apportkursen i helgen frågade jag efter en bra övning för att lära Wille stopp när jag blåser i visselpipa. Fick då en jättebra övning som vi övade i helgen och kommer fortsätta med under veckan. Det blir en hel del visselövningar nu eftersom det passar bra att köra intensivt med Wille ett tag för att sedan ta en paus.

När vi började hade jag koppel på för att kunna styra honom något. Han går bredvid mig. Jag blåser i visselpipan, stannar och lyfter upp ena armen för Stopp signal. Har jag en godis eller boll i handen hamnar Willes blick automatiskt på handen. Då ska han vända sig mot mig och sätta sig ner.

Här har jag tagit bort kopplet.

Vi har tränat i kanske tjugo minuter när han börjar förstå vad det är jag vill. Positiv inlärning så han får belöning varje gång han gör rätt. Alltså sätter sig. Vänder han bara runt går vi vidare och testar igen. 

Tanken är att jag ska kunna skicka ut honom i skogen och blåsa Stopp signal när jag ser att han kommit till det ställe jag vill att han ska leta på. Då ska han vända sig om, sätta sig och invänta nästa kommando som kan vara närsökssignal till exempel.

Den här veckan blir det att träna med visselpipan (stanna, kom och närsök) och köra närsöksövningarna.  Vilket jag tycker är jätteroligt. 

 

The good stuff in life 

Vilken vecka det har varit. Fantastisk på så många sätt. Utvecklande och rolig. Planerna på att träna visselpipa signal har gått bra. Märkte rätt snart att inkallning fungerar men stanna och närsökssignalen behöver finslipas. Sen kommer vi säkert behöva träna mycket på inkallning också. Trappa upp kraven där men jag får alternera tror jag. De tre på olika dagar.

Vi har tränat men inte tillräckligt då Wille inte går på dagis. Han har energi så det räcker och blir över. Är det ett råd jag ger folk som frågar mig om hur man får en väluppfostrad hund är det: aktivera den! Ärligt. Livet blir så mycket lugnare och med fokus på om hunden slipper klura ut alla möjliga och omöjliga sätt att göra av med sin energi. 

Wille kan han också och jag vet att jag då inte gjort mitt jobb. Hade han haft en matte som inte aktiverade honom hade han helt klart varit jobbig. Men för våran del är energin bra med tanke på att jag vill apportera och göra jaktprov. Samlar hans energi och fokuserar den på en uppgift. Det var meningen att jag skulle få just honom. Det är inte alla cockrar som har så här mycket energi. Alla är olika.

Det bästa var så klart apporteringskursen i lördags. Vi lärde oss så mycket och fick med oss massor att träna på. Wille var lagom trött sen men vi tränade även stanna för visselpipa på kvällen  och det fick honom att äntligen somna sedan. 

Det mindre roliga var att han vägrade komma med bollen på kursen och hemma sedan. Det som gått så bra känns nu som vi är på ruta ett igen. Vilken jäkla egenskap att ha nerärvt i en jakthundsras. Att vara duktig på att jaga men vilja äga bytet själv. 

 

Apportkurs

Vilken förmiddag vi haft på apportkursen. Såååå roligt. Vi var bara två i gruppen så det blev som en privatlektion. Intensiv och detaljrik. Frågade en del om och fick träna på Närsöksövningarna som jag har visat på film tidigare. Fick skriva upp för att komma ihåg allt vi gick igenom idag. 

Gick igenom linjetag och markering samt lite dirigering. Så många ord man ska komma ihåg för olika övningar som att säga ut vid linjetag och säga ja vid markering. 

Tränar vi på det vi nu fått instruerat och informerat om kommer vi att kunna anmäla oss till ett workingtest nästa sommar. Kommer anmäla oss till flera kurser i höst och vår så klart.

Wille var ofokuserad och nonchalant i början. Han blir så när han inte fått jobba tillräckligt på ett tag men han skärpte sig efter en stund och vi kände igen honom som den kontaktsökande och ivrigt sökande lilla cocker han är. Jag blir alltid så förvånad när han blir så där nonchalant och vet aldrig vad jag ska göra för han är inte så i vanliga fall. 

Därför är det så bra för oss att ha små korta övningar att träna på så han får tänka. Det håller hans huvud i bra trim och hans energi i chack. Ska sätta mig ner och göra en plan för alla övningar vi ska träna i höst. Har att göra nu😀

 

Leta

Vi använder leta som aktivering nu och när saker inte ska vara så regelstyrda. Det ska vara roligt och lättsamt men fortfarande något att träna på som att komma enda fram till mig när matte ber om det. Vi är i en liten trotsig period nu. De kommer och går lite som de vill de perioderna men snart är vi säkert på banan igen.

Ber W sitta ner och går sedan och ramar in ett område där jag vill att han ska leta. Han försvinner bort en gång, springer förbi det område där belöningen finns och tar sedan tid på sig att komma till mig:) Det jag vill är att han ska skynda sig lite mera och verkligen använda nosen. Han tappar fokus ett tag och vet inte vart han ska leta. Han ska även bryta och komma när jag säger kom. Nu sa jag det lite för många gånger.

 

Lördagmorgon

Godmorgon. Vi samlar energi till apportkursen idag. Ska bli så roligt att spendera ett par timmar ute i skogen och prata och öva apport. Har så många frågor till kursledaren idag. Saker jag börjat fundera över nu när vi har övat lite mer.

Då det kan skilja på erfarenhet på de här kurserna kan det vara både nybörjarövningar och mer avancerade. Jättekul att se duktiga jakthundar träna. Ibland behöver även de gå tillbaka till och träna på något grundläggande. Grunderna är så viktiga. Att ta sig tid att göra enligt ett, två, tre och inte två, tre, ett eller någon annan följd.

Bland annat blir jag rätt förvånad över de reaktioner jag fått på en närsöksvideo. Hur en grundläggande dirigerande och lära sig närsöksignalsövning upplevs som fel. Hunden ska ju söka intensivt vilket Wille inte gör i övningen. Att jag sedan förklarar att vi kommer dit. Det är steg två eller tre verkar inte riktigt folk förstå. 

Hur kommer det här sig? Jag kan se på övningen och analysera vad nästa steg rimligtvis borde vara. När vi gått igenom söksignal och att Wille förstår att han ska söka där han är och åt det hållet jag lutat så flyttar vi övningen till ett mer buskiga ställe och han verkligen får leta intensivt efter bytet. Då har han tack vare den kritiserade övningen lärt sig närsöksignal samt att han ska söka åt det hållet matte lutar åt. Hur kan man vilja missa det?

Letandet intensivt övar vi i en annan övning men som jag inte laddat upp någon film än på. Kommer att komma.

Men varför har folk så bråttom? Känns så forserande när man inte känner igen en grundläggande övning som kommer att gynna hunden och föraren i längden istället för att jag skulle lägga ut fina videos där Wille söker jättebra men utan någon vidare kontakt med mig. Det är kontakten mellan oss jag vill ha. Vi är ett team, han och jag.